Lysräkor – viktigt för havslivet


I Sverige är vi vana att ha en stor tillgång på räkor, men det vi i första hand tänker på när det kommer till räkor är de vanliga rosa som vi gör skagenröra av. Det finns många flera sorter ute i haven. En som är lite rolig och annorlunda är de vi kallar lysräkor. De är egentligen krill som är en form av plankton. Krill finns i stora mängder och är viktig som föda för många andra djur i havet. Valar av olika slag, krabbätarsälar och andra arter som lever på plankton kan livnära sig på dessa. Den som är vanligast är antarktisk krill och det lever som namnet antyder vid Antarktis. När man nämner lysräkor internationellt är det namnet krill som används. Lysräkorna är den art som lever allra längst ned i näringskedjan. De lever själva på växtplankton och finns i världens alla hav. Den art som finns i Antarktisk finns i flera hundra miljoner ton och är den viktigaste födan för många andra fiskarter i området. Hälften av massan blir till föda för de andra arterna.

Lysräkor – viktigt för havslivet

 

Bidrar med näring åt allt havslevande

Lysräkorna bidrar inte bara som föda åt andra arter utan hjälper även till att göra havet mer näringsrikt. Det fungerar lite som en pump då de dagtid lever längre ned i havet och när mörkret kommer tar sig upp till ytan för att äta. Vattnet som kommer med dem upp till ytan från botten är mer näringsrikt för de växtplankton som lever vid ytan. Samtidigt tar de med sig det näringsfattiga vattnen tillbaka ner och gör på det sättet havet levande. När lysräkorna äter blir resterna av deras föda till bollar som de spottar ut. De här bollar är som deras avföring och den innehåller mycket kol På det sättet hjälper de till att rena miljön då kolet sjunker till botten där det ligger och inte skadar våran miljö ovanför havsytan. Eftersom de håller till på alla havsnivåer kan de också vara föda åt väldigt många arter. Vi fiskar enorma mängder lysräkor varje år. Mellan 150 000 – 200 000 ton fiskas varje år och största delen av lysräkorna blir till föda i fiskodlingar runt om i världen och även i akvarium. En del av dem serveras åt människor och det är i första hand i Ryssland och Japan som vi äter dem.

Bidrar med näring åt allt havslevande

Lysförmågan gör dem speciella

Lysräkor är en art av kräftdjur vilket betyder att de har ett exoskelett som är gjort av kitin. Den är uppdelad i tre delar, huvudet som heter cephalon, thorax och sedan buken. De flesta lysräkor har ett exoskelett som är genomskinligt och det är oftast på det vi känner igen dem. De flesta lysräkor har lysförmåga och de som gör att de har lysförmåga är de lysorgan som på många sätt karakteriserar gruppen. Lysorganen sitter fördelade jämnt över kroppen för att ge lysräkan optimala förutsättningar för bästa lysförmåga. De fungerar med en lins och ljusalstrande celler och en reflektor som gör att ljuset alstras utåt. Ljusförmågan kallas bioluminens. Ljuset bildas genom ett enzym, men hur det fungerar helt och hållet är inte fastställt. Det är okänt vad lysförmågan fyller för funktion också även om det finns några spekulationer om att det är för att få en social förmåga eller att få ett kamouflage.

Comments are closed.